3 Skäl Till Att Ett Tornkran Klättrar Sig Självt

På en byggarbetsplats för en skyskrapa sticker tornkranen nästan alltid upp några våningar över den färdiga byggnaden, men den monteras aldrig ner helt och byggs upp igen högre varje gång ett nytt våningsplan är klart. Kranen växer bokstavligen med sig själv, del för del.

Hur lyfter en maskin som väger flera ton sig själv högre?

Tre tekniska skäl till att det fungerar

För det första finns det inuti kranens mast en hydraulisk klätterram som tillfälligt lyfter hela den övre enheten — svängkransen, bommen och hytten — precis högt nog för att ett nytt mastsegment, oftast omkring 6 meter, ska kunna skjutas in under den. För det andra behöver masten inte stå helt fritt och stabil på egen hand: med jämna mellanrum förankras den i byggnadens egen stomme, vilket gör att byggnaden själv hjälper till att hålla kranen stabil ju högre den klättrar. För det tredje beror kranens balans inte på hur högt den klättrat, utan på motvikten på bommens motsatta sida, som förblir densamma oavsett klätterhöjd.

Och hur kommer kranen ner igen när bygget är klart?

När stommen är färdig går processen i omvänd ordning: kranen klättrar ner segment för segment, eller så tar en mindre mobilkran hand om den sista delen av nedmonteringen när den stora tornkranen själv inte längre har tillräckligt med plats att arbeta på.

• Kranen växer genom att nya mastsegment skjuts in under dess egen övre enhet, inte genom att den byggs upp från marken varje gång.
• Förankringsramar kopplar masten till byggnaden med jämna mellanrum, vilket faktiskt förbättrar stabiliteten ju högre kranen klättrar.

Det finns också en praktisk aspekt som sällan nämns: en fristående tornkran med klätterram är en i stort sett standardiserad utrustning, som ofta kan monteras ner efter ett projekt och byggas upp igen på en helt annan byggarbetsplats. Det gör den ekonomiskt attraktiv för uthyrningsföretag, och är en av anledningarna till att den fortfarande är den vanligaste lösningen på svenska byggen så snart det finns tillräckligt med utrymme runt byggnaden.

Tornkranen på ett svenskt bygge är alltså ingen maskin som byggs upp på nytt varje gång, utan ett system som lyfter sig självt med enkla men precist avstämda hydrauliska steg. Den här artikeln beskriver en generell teknisk princip; den exakta kranmodellen och klättermetoden varierar mellan olika byggen och bestäms av respektive konstruktörer och kranleverantörer. Det här beslutet fattas oftast redan i planeringsskedet, långt innan den första stålbalken monteras, eftersom det avgör i vilken exakt ordning de olika yrkesgrupperna arbetar på bygget. För platschefer innebär det i praktiken att valet av krantyp ofta är avgjort redan innan schaktningsarbetet börjar, eftersom det direkt påverkar leveranstider, hyreskostnader och i vilken ordning de olika yrkesgrupperna kan börja arbeta på bygget. Därför kontaktar erfarna platschefer ofta kranleverantören redan under den första planeringsveckan för ett höghusprojekt, långt innan den bärande konstruktionen ens är helt färdigprojekterad. Den här tidiga kontakten avgör ofta om hela projektet håller sig inom den planerade tidsramen eller inte. Den som underskattar det riskerar veckor av försening bara för att rätt krantyp inte fanns tillgänglig i tid.